Kategorier
Naltafri Personliga tankar

En tid utan att egentligen veta – Covid19

Vilken tid vi lever i. Inte har vi i modern tid upplevt något likande som SARS-COV-2 som ger sjukdomen Covid19. Det är skrämmande men ändå på nåt sätt något som gör allt så konkret och vi ser vilka vi egentligen är. Att vara en bra bit mot att vara självhushållande ger en sorts trygghet i allt.

COVID19

Jag ska vara öppen och ärlig med er. Rädslan som jag känner inför sjukdomen är något jag inte känt förut. Tror ni är fler med mig. Det jag är mest rädd för är mina föräldrar. Min mamma som var på väg att lämna oss förra våren är skör med sin grundsjukdomar och ålder, likt min pappa ligger åldern dem i fatet. Jag är rädd att inte få säga hej då. För hej då kommer vi att säga en dag men vill inte att det ska vara under de omständigheter som nu råder med besöksförbud och så vidare. Jag vet inte om jag får vara där eller om jag kan vara där. Det är jag rädd för. Som ni kanske kommer ihåg är jag intensivvårdssjuksköterska men valt att inte arbeta med det. Jobbar administrativt med patientsäkerhet, vilket är utvecklande och spännande men nu behövs jag på andra ställen. Det är läskigt men likt en soldat gör vi vad vi måste. Jag vet inte när jag ska stå där bara att jag också kommer uppleva det många av mina kollegor upplever idag.

Självhushåll & Pandemi

Visst var det väl det här som var tanken? Att klara sig när krisen eller kriget kommer. Jo kanske, men jag är absolut inte självhushållande och tror inte vi kan helt vara det. Jag tror att vi behöver vara en hel by, ett helt samhälle, ja jag tror att vi kan om vi bara vill ställa om. Ställa om att leva av det vi odlar nära där vi bor, jag tror vi kan äta av det som finns nära oss. För mig handlar det mycket om att lära mig saker när det gäller självhushåll, kunskap som är på väg att gå förlorad. Jag vet också att det finns ganska många som längtar efter det som är lite mer enkelt. Men vad är då enkelt, för när vi bodde i Stockholm var det enkelt att handla på närmsta matbutik efter jobbet, ta bussen till jobbet och ekorrhjulet snurrade bara runt, runt. Ja det är enkelt. Men nu behöver jag leva i samklang med naturen och lära mig när det är mest gynnsamt att börja odla, jag följer årstidernas mönster, jag ser hur vattnet rinner på våren, vart det är torrt på sommaren och jag får ta del av min egen del av mitt eko-system. Jag är en del av det och jag respekterar det. Jag vet att jag påverkar det, när jag ändrar förutsättningarna blir det annorlunda än innan.

Harmoni i en Pandemi

Jag skulle kanske inte säga att jag känner harmoni, absolut inte. Men så här är det, jag lär mig om mig själv och även om andra i allt detta. Hur vi hanterar vår vardag i en kris är en utmaning. Hur kan en göra för att inte bli lamslagen av allt media matar oss med, hur kan jag stå i detta? All information om hur vi ska förhålla oss är givetvis viktigt men jag tror också att det är viktigt att begränsa nyhetsflödet i dessa tider. Vi behöver ta hand om oss själva. Vi behöver ta hand om och skydda varandra. Vi kommer att komma ur detta men efter detta vill jag känna att jag ändå gjorde mitt bästa och att jag var snäll. Än om jag blir pressad och stressad vet jag att vi alla är bara människor och vi kan göra detta tillsammans. Låter kanske som en klyscha men jag tror på människan. Jag tror på oss. Jag lovar att jag ska göra mitt allra bästa så hoppas jag du också gör det. Och det bästa kanske är att stanna hemma och kanske för någon annan är det bästa att handla åt en granne.

Tillsammans är vi starka

Kategorier
Gården

Städa så att det skiner med aska

Inte kan det väl vara så enkelt att använda aska?

Aska

Jo så enkelt är det faktiskt. Nu har vi fördelen att ha en kamin som vi eldar i och där med har vi också en del aska. Jag använder askan att rengöra braskaminen men också följande exempel som jag ska visa er.

Här bjuder jag på en bild på vår häll som behöver lite omvårdnad.
Jag har en lite burk med aska i köket. Tar en trasa som jag blöter en bit av och stoppar ner i askan. Sedan putsar jag hällen och avslutar med den torra delen av trasan för att få den att bli blank.
Här är resultatet. Jag är så nöjd med att ha hittat ett enkelt och billigt sätt att rengöra hällen. Sedan om det är smuts och fläckar som är svåra att få bort skrubbar jag bort dem innan jag städar med askan.

Så vad tror ni, skulle ni kunna tänka er att städa med aska?

Kategorier
Kroppsvård Naltafri

Självhushållare klipper sitt eget hår

Jag har klippt mig själv i ca 4 år snart 5 år sedan. Det var innan jag födde Ruben jag gick till frisör. Nu sköter jag även resten av familjens hår.

Inspiration

Var jag började klippa mitt eget hår går långt tillbaka. Ända till gymnasiet då jag började klippa mitt hår. Efter det har jag gått till frisörer i omgångar. Ibland har jag varit väldigt nöjd med det. Men oftast gillar jag inte produkterna som används. Jag använder mig av No Poo metoden och då är det svårt att gå till en frisör.

No Poo

För mig handlar det om att använda mindre kemikalier i min vardag. Det väcktes intresse hos mig när jag första gången fick höra om balsammetoden och började läsa på. Då hamnade jag inne på No Poo om ni är intresserade finns sidan nopoo.se med bra information. I min resa har jag använt mig av både äppelcidervinäger som surskölj och bikarbonat att tvätta håret med. Till våren har jag använt björklövsschampo, läs mitt inlägg om det här. No poo för mig handlar också om att minska kemikalier vid städning och disk.

Klippa håret

Så hur har jag gjort då när jag klipper håret? Jag har försökt skapa en liten bildserie som följer här nedan.

Häng med ut & när jag klipper mitt hår. Allt jag behöver är en kam, sax, gummisnodd och en spegel
Fåren som publik
Jag samlar allt hår enligt bilden och kammar det ordentligt. Fäster med en snodd.
Och seriös är jag också
Sedan klipper jag så mycket jag tycker mig behöva…
Sedan släpper jag ut håret för att se om det är hyfsat jämt. Brukar inte riktigt bli det…
Så nästa steg är att jämna ut…
Så, det är inte mer än så jag klipper.

Långt hår och självhushåll

Jag har tänkt att det skulle vara smidigt att ha kort hår. Det sparar vatten och enkelt för jag hatar hår i ansiktet… Men då har jag svårare för att klippa det själv, Ja om jag inte gör en Sara Bäckmo. Just nu får det vara långt, i framtiden kanske det blir annorlunda 🙂

Kategorier
Gården

Nya små medlemmar på gården

Vi har hittills fått fem små pigga kycklingar av rasen Bjurholmshöns. Dessa små dunbollar får ens hjärta att göra ett extra skutt.

När vi skaffade våra höns så var vi först tveksamma på att de skulle börja värpa direkt men det har de gjort. Tre ägg om dagen ganska exakt framtill vi hade en höna på rymmen och nu då när vi har en hönsmamma och en som ruvar och har en liten kyckling. Det är bara positivt att flocken blir större.

Surhöna nummer två som nu ligger har fler än tio ägg under sig och vi skulle såklart ha märkt dom vi skulle haft koll på dem. Nu blev det inte så och hon får ligga på dessa tills hon får förhoppningsvis får fler kycklingar.

Allt har gått med kycklingarna förutom några incidenter. Ena kycklingen hittade jag nykläckt och nedkyld men med värme och kärlek piggande hen på sig. Ruben döpte den till Fantasikt.

Men så kom den dagen när jag hittade nummer fem, död, blå näbb och såg att ha stopp i kloaken. Så den gick tyvärr inte att rädda. Vi höll en kort begravning och Ruben sa ” hoppas att du mår bra nu”.

Nacka en kyckling

Hönan som nu har en kyckling alltså kull nummer två fick även Hacke. Hacke som vi värnade om och la om hens sår. Men Hacke var ganska pigg och åt men så blev Hacke sämre. Då fick jag ta beslutet att Hacke skulle slippa lida. Jag har mentalt förberett mig på att nacka en vuxen höna eller tupp inte en kyckling. Men jag fick lov att göra detta. Jag har svårt att släppa det och satt länge efter och grät i ladugården men hönsen hade inte accepterat hen med sår. Höns hackar på de som inte är starka. Kanske var det något fel på lilla Hacke. Men nu har hen iaf inte ont. Men jag är ledsen lilla kyckling, jag önskar jag kunde ha hjälpt dig mer.

Tips och trix

Vi har gjort med dom små, byggt en barnkammare med en extra värmelampa. Värmelampan mest nu för att det varit så kallt vissa nätter. Annars klarar sig kycklingarna bra under mamman.
Jag kokade ägg och blandade med fil till kycklingarna i början, jag kände att det är lite knepigt men tydligen är det bra och de får i sig bra med proteiner. Sedan har jag skaffat ett kycklingfoder till dom samt att de får extra med gräs och bär. Snart ska de även få komma ut på gården, jag är nog mer hönsmamma där än själva hönsmamman.

Kategorier
Naltafri Personliga tankar

Vem är månskensbonden?

Vet inte hur mycket ni vet om min bakgrund. Men när jag var liten hade vi en liten bondgård med kor, höns, en gås och ibland fanns det grisar och någon get. Utan att min mamma visste om det var hon också en månskensbonde. Ja, jag visste inte om det förens min kompis berättade det för mig. Så här är jag en månskensbonde med åtta år i storstaden innan jag förstod att det var här jag skulle vara. Tillbaka i Norrland. Så vad är en månskensbonde, det är en person som jobbar på ett lönearbete och sköter en gård övriga tiden på dygnet. Precis som jag, arbetar 100% och har får, hund, katt och höns än så länge.

Fast att vara jag är inte heller en fast punkt. Och det är väl ingen av oss för vi förändras utifrån den miljö vi befinner oss i. Vilka vi umgås med. Vad vi drömmer om och vilka nya mål vi sätter upp för oss själva. För hur skulle vi annars utvecklas? Mina tankar den senaste tiden har formats runt är det här verkligen bra? Vad är det vi håller på med? Ja, tankar som andra tänkt långt före mig men in i min kärna känner jag att sitta still nästan en hel dag utan att smutsa ner mig i jord och känna lukten av mina djur är inte rätt. Vi hinner inte med i vårt eget samhälle. Vi har fångat oss själva i en fejkad värld av alla möjliga vädringar eller icke värderingar för att hålla oss motiverade. Så vad vill jag ha sagt. Jo att vara jag är just nu att hitta min väg. Just nu är det att vara månskensbonde och försöka göra vården säkrare genom att använda all kunskap jag tagit till mig sedan jag började lönearbeta.

Svettig efter lite trädfällning.

Så vad jag då jag? Jo jag är lite mer än bara det bilderna visar. Jag har så många fler nyanser. Men en sak har jag lärt mig i sommar att säga högt om mig själv, Jag är stolt över det jag kan och det jag vågar göra. Jag vågar ta hand om mina djur ensam och fixa hage. Jag vågar ta motorsågen och fälla träd. Jag vågar sova själv under himmeln. Jag är bra. Så kanske nu kan jag gå vidare och göra fler saker jag inte vågat. Kanske jag vågar satsa på fler saker, kanske ni följer mig? Kanske ni hjälper mig på vägen? Kanske är det nu vi lär oss tillsammans?

Jag fäller träd
Jag som fäller träd till fåren

Att vara jag är som för dig så mycket mer än några ord mot en vit bakgrund. Det är allt det där vita innehåller alla färger och alla möjligheter. Och med möjligheterna ska så kommer tacksamheten att jag ens kan sitta här och känna, tänka istället för att kämpa för mitt liv. Så ja, vara jag är mer än så. Jag är stolt och jag har turen att sitta här och skriva. Jag har turen att ni läser.

Kategorier
Naltafri

Ta till vara på rödvinbär

Saft, det är gott och ett bra sätt att ta hand om bär.

Vi har en stor buske med rödvinbär på gården. Det är den enda som finns faktiskt. Finns ingen gammal fin köksträdgård här tyvärr. Om det har funnits så har de tagit bort den. Rabarber finns kastade i en backe nere vid bäcken. Ska rädda dom sen och flytta upp dem, hoppas på att de klarar sig.

rödvinbär
Rödvinbär

Den stora busken har stressat mig lite genom att lysa rött och påminna mig om att den är klar för att plockas. Så nu blev det äntligen dags. Det blev saft av alla bär.

Kanske jag ska göra lite gelé. Vi är inte stora konsumenter på varken saft eller sylt men gott att ha hemma iaf.

Rödvinbärsaft
Rödvinbärssaft

Bästa är att få sitta och njuta av den. Andas och bara få tänka.

Kategorier
Naltafri

Första sommaren på gården

En klok vän sa till mig att vänta med att göra om så många stora saker på gården och känna in det första året.

Det kan vara ett av de bästa råden. För att ta in och lära sig hur gården i olika årstider beter sig är som att lära känna en ny människa. Det finns så mycket att lära sig om hur vattnet rinner på marken, hur solen stiger upp och värmer, var solen går ned. Vilken typ av jord och mark det är. Vilka växter, grönsaker trivs här. Hur ska vi kunna optimera det vi vill odla.

Jag har fastnat för permakultur då jag tycker att det är ett vettigt sätt att se odling och naturen. I en bok jag läser om permakultur står det just det att sitta och iaktta hur just naturen, djuren och vatten beter sig. Där är jag nu, än om jag gör en del också. Men jag skulle vilja göra vissa förändringar i mitt odlingsområde. Ibland drömmer jag till och med om en damm.

Vad vet ni om permakultur? I kursen jag ska läsa detta år ska vi gå genom permakultur.
Det står för PERMAnent AgriCULTURE och bygger på att skapa ett hållbart samhälle utifrån platsens förutsättningar. Finns mer att läsa på : http://www.permakultur.se/

Jag hoppas på lära mig mer om permakultur för att kunna göra det bästa ekosystemet för min gård men nåt jag lärt mig nu är det krävs tålamod. Tålamod är inte min starkaste sida men vad vore livet om det inte fanns saker att jobba på.

Jag med min familj på midsommarafton
Jag med min familj på midsommarafton

Kategorier
Naltafri

Sorgen att förlora ett djur

I 7år har vi levt tillsammans. I 7 år har jag fått äran att vara din människa.

Hans- Erik

Du min älskade pälskling, jag hoppas att du har det bra nu min vackra katt. Jag hoppas att du har kommit till ro. Nu behöver du inte ha ont, du behöver inte slåss med oss om mediciner. Men varför känns det ändå så jobbigt att förlora sin katt. Vi hade inget val längre du behövde få slippa att lida mer. Hasse har haft stressblåsa (cystit) stora delar av sitt liv och blev så lätt stressad. Han hade svårt att knyta an till människor. Han accepterade mig och Eric. Om vi hade kattvakt blev han alltid och sur och nästintill vild. När jag blev gravid satt han och stirrade han på mig vart jag än va.

Vi ses Hasse! Älskar dig!

Kategorier
Kroppsvård Växter - Örter

Björklövsschampo

Jag tror det var någon gång under 2010 jag lärde mig om no poo. Vilket syftar på att inte använda skit i håret ;). Det hela för mig började med balsammetoden och så har jag provat lite olika varianter genom åren. Detta inlägg handlar om att tvätta håret med björklöv.

I början provade jag varianter med bikarbonat och äppelcidervingärskölj och lite av varje. Med tiden så har mitt intresse svalnat och ibland hamnat i fulschampo träsket. Men nu är jag ur det och är så glad över naturliga produkter. Och ännu bättre jag kan plocka det på min egen gård.

Så här har jag gjort: jag har tagit färska björklöv typ en till två nävar och blandat i en bruk med lock i kall vatten. Låter det stå minst i 30 minuter och skakar burken. För i kallt vatten kommer saponinerna ut. Och det är det ämnet en vill komma åt, sapo kommer från latin och betyder tvål. När jag läste på om saponiner inser jag att detta är som vanligt med ”huskurer” en gammal kunskap. Ibland undrar jag hur långt i från naturen vi har hamnat? Tvättmedel gjorda på saponiner är skonsamma och kan användas för att tvätta känsliga tyger. Men saponiner är också bra för mjäll, det är svampdödande.

Just nu har jag tvättat håret med björklöv sedan dom slog ut här hos oss och hittills är jag nöjd. På min lista över saker att göra tänker jag samla löv och torka inför vintern.

Sedan hoppas jag på att såpnejlikan jag fick av min vän kommer att växa i sommar så jag även kan prova den!

Hoppas ni blev sugna på att prova något mer naturnära produkt till er själva. Kan lova att det luktar sommar av björklöven <3

Kategorier
Gården Slow living

Höns – Bjurholmshöns – Hönshus

Nu är de här våra höns. Det är pirrigt och härligt!

Vi pratade om att skaffa höns så fort vi flyttade in här. Perfekt att ha höns när vi har en gård med egen ladugård. Projektet hönshus inleddes av mig men insåg ganska snabbt att det var mer jobb än väntat. Men är det inte alltid så? Här fick vi tömma bort den gamla isoleringen som bestod av gammal halm, spån och lite annat bråte.

Jag & Ruben i början av projekt hönshus

Jag och Ruben satte upp en av väggarna själv i hönshuset. Det gör mig så stolt att jag faktiskt kan bygga och det blev helt okej. Bra övning tills jag ska bygga om inne 😉

Väggen innan skivorna
Stolt Ruben vid vår vägg
Jag och Ruben målar

Så vilka är dom här hönsen. Jo det är Bjurholmshöns, de upptäcktes på en gård i Bjurholm där de varit isolerade i ca 120 år. Detta har gjort dom till tuffa höns som klarar det norrländska klimatet. Idag ingår de en genbank för behålla rasen som den lantrasen de är. Detta innebär lite olika saker för oss som hönsägare. Vi får till exempel inte ha andra höns ur annan ras på gården. Sedan får de sköta tillväxten själva. Alltså maskinkläckning är inget som är tillåtet. Detta gör mig absolut inget för jag är övertygad att hönsen är de bästa äggkläckarna själva.

För mig är det något ärofyllt att få leva med djur. De har inte valt att bo med oss, de är vårt ansvar och jag vill ge dom det bästa liv jag kan. Sedan att de ger mig överskott av ägg det är stort plus såklart. De ger oss även gödsel och sällskap.
Är glad att vi får ge Ruben möjligheten att ta hand om djur och lära sig att respektera dem. För mig är det viktigt.

Blixten med sina damer