2022 har tagit slut och vi har gått in på ett nytt år. 2023 har präglats av samhällets utmaningar men också om personlig utveckling. Från att prestera till att vara.
Under det år som varit har jag inte varit aktiv på sociala medier som innan. Jag har inte lagt energi på andra eller låtit mig tas energi ifrån. Detta kanske du som läser känner igen. Det digitala liv vi lever har en förmåga att ta över och jämförelse med andras perfekta världar stämmer inte med sina egna prestationer. För än om vi alla är medvetna att bakom fasaden finns det en person precis som du eller jag så påverkas vi. För mig kände jag att min odling min tid på gården inte blev lika värdefull när jag också ville dela den med världen. Så nu delar jag den med familj, vänner och djuren.
Jag ser inget fel med att dela men för mig behövde jag rikta fokus på andra saker. Vad har jag gjort då? Jo jag har odlat, mer än tidigare och jag har fermenterat. Jag har tränat, sprungit min första mil på massa massa år, läst mer böcker, lyssnat på musik, börjat gå på gym, rita och måla och övat på tacksamhet.
Är jag en klyscha?
Så vad händer då med en människa som varit aktiv på framförallt instagram i en himla massa år. Som med allt en är beroende av känner en saknad men så händer något när en inte tänker på det längre det finns inte längre. Ingen jakt på bilder kommentarer eller likes.
Det nya året är ingen nystart det är inte en massa nyårs löften. Jag är glad för ett nytt år med familjen, gården och vännerna. Glad för att fortsätta det nya året som det förra avslutades med energi och glädje. Kanske sitter jag på instagram i framtiden men då hoppas jag att det är för att det ger mig mer än det tar. Iofs har jag lärt känna nya människor, jag har fått inspiration och jag lärt mig saker och det tar jag med mig.
Så med det sagt ska jag fortsätta med att öva på ta vara på livet och tacksamheten över allt jag har och får.