Funderingar kring landsbygden

Jag är uppvuxen på landsbygden och när jag var riktigt liten hade vi kor, hönor och grisar ibland. Funderar på om det är därför jag ibland vill så gärna tillbaka till att bo på landet. Är det pga mina rötter eller är det så enkelt för att det är det som känns rätt. För att leva enklare krävs mindre och inte mer, så här långt har jag ett jobb som är lugnare men som fått min inre storstadstempo att ge mig klåda. Men så undrar jag är det för att jag är van, inte för att det skulle vara bättre. För att kommer ner i varv har alltid varit för mig att komma ut i naturen. Så jag kanske behöver tid för att varva ner alla varv jag snurrat upp?

Nytt jobb

Oavsett kommer jag att byta jobb nu i höst och det ska både bli kul och spännande och det kanske tom blir ännu bättre än vad jag hade tänkt mig. Framförallt ska jag prova det här med kontorstid och vara ledig när de allra flesta andra är lediga. Jag kommer att jobba som vårdutvecklare på Region Västernorrland. Just nu har jag en viss bild av vad detta kan innebära utifrån jobbintervjun.

Drömmar

Ikväll tog vi en sväng med bilen och åkte runt om här Örnsköldsvik. Vissa ställen är så vackra att en tappar andan. Där vi åkte i kväll såg nästan ut att tillhöra ett annat land. Norge kanske. Det smärtar mig att tänka att landsbygden skulle försvinna men så finns det starka människor runt om i vårt land som jobbar med att stärka just landsbygden. Min dröm är att få bo så där lantligt med lite mer djur igen. 

Jag har en tatuering på min arm som säger ”if you can dream it, you can do it” inte alltid lätt leva efter helst inte för en drömmare som jag och det kommer nya drömmar. Fast de här drömmen om hus har funnits länge nu och jag hoppas att den går i uppfyllelse snart. Drömmen om landsbygden är lika stark om inte starkare för varje dag. Drömmen om ett enklare liv.