På skärtorsdagen gick jag på en vandring själv tillsammans med hunden Anok. Hela dagen började tokigt när min katt blev livrädd när hunden kom intill oss vilket är självklart. När jag skulle försöka få katten in i ett annat rum attackerade han mig. Så han bet sönder ett finger och rev mig i ansiktet. Skulle såklart ha planerat bättre och låst in katten innan. Lätt att vara efterklok. Så här sitter jag och äter antibiotika och variga sår i ansiktet. Fast det var inte detta jag skulle skriva om.
Anok och jag åkte iväg efter jag träffat en sjuksköterska och läkare. Anok drog mig i stort sätt, väldigt stark ras Alaskan malamute. Jag drog pulkan med packning.
Vi gick till en tjärn som heter Ögeltjärn och namnet härstammar från igel. Förr i tiden samlade de iglar här för medicinska ändamål. Nu en perfekt rastplast i solen för oss. Här finns ett vindskydd, ved och en grillring.
Vid vår lägerplats övade jag på göra upp eld med tändstål. Går så mycket lättare när en är ensam och ingen som är superhungrig som är med en 😉
Under kvällen kom några tyskar som ville fota omgivningarna som var mycket trevliga. Dock var det skönt när vi blev ensamma igen.
En vacker solnedgång men en sån vacker kväll med fullmåne och stjärnklart. Så gick jag och la under stjärnorna.
Så när jag somnat och hunden ligger intill ihop rullad, vaknar jag efter en stund och hunden har gnagt av kopplet. Först förstår jag inte riktigt varför han är så långt borta men så förstår jag att han måste ha tagit sig loss. Så jag funderar på hur jag ska göra men eftersom jag inte känner hunden och har ansvar för den bestämmer jag mig för att gå tillbaka. Vet att jag inte skulle ha kunnat slappna av även om jag hade ett koppel till.
Så mitt i natten med pannlampa vandrade vi tillbaka till bilen. Hunden va super duktig på visa hur vi skulle gå även om det var lätt att orientera sig längs stigarna nu när det är snö ute.
Så nästa gång jag ger mig ut själv kommer jag nog inte att ha en lånad hund med mig. Så kommer jag nog att önska att familjen följer med för det är lite tomt att inte ha några att bråka, prata och njuta tillsammans med.
2 svar på ”Solnedgång, rymningsförsök och månsken”
Men herregud (med katten)! 😮
Och herregud igen, med koppelavgnagandet. Skönt att det slutade väl, även om det inte blev som planerat… 🙂
[…] Utsikten här uppe är otroligt vacker och det är vackert att kunna se utöver inlandet också, vilket en inte ser ifrån Ögeltjärnsberget som jag övernattade på i vintras, länk. […]